Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Det gyllene seklet

Vihuelamusik i 1500-talets Spanien

Jonsson

 

Författare: Per-Olof Johnson

Tryck: Malmö 1991

Ringbundet häfte.

Pris:
50 kr (inkl moms)
47 kr (exkl moms) Statliga myndigheter betalar inte momsen på 6%.
Portokostnad tillkommer.

BESTÄLL BOKEN


FÖRORD
Syftet med denna utgåva är att belysa "Det gyllene seklet" ur den praktiske musikerns perspektiv. Den ganska omfattande undersökning av vihuelamusikens notation och uppförandepraxis som här presenteras är inte ett mål i sig, utan har för mig varit ett medel att nå en större förståelse och känsla för de rika skönhetsvärden som denna musik rymmer. Målsättningen är alltså i första hand estetisk.

Det är min förhoppning att de rön och konstnärliga slutledningar jag här har famtagit skall vara av intresse för en större krets.

Jag har inte ryggat för att som komplettering av mina forskningsresultat även ge subjektiv konstnärliga lösningar vilka framför allt dokumenteras i en egen inspelning av utvalda stycken för vihuela.

*      *     *

"El siglo de oro", d v s "Det gyllene seklet" brukar spanjorerna kalla sitt lands storhetstid under 1500-talet. År 1469 förenades de två katolska staterna Kastilien och Aragonien genom giftemålet mellan Isabella av Kastilien och Ferdinand av Aragonien. Därmed lades grunden till det moderna Spanien. 1492 erövrades det sista moriska fästet Alhambra i Granada. Spanien var nu helt kristnat.

Samma år upptäckte Christoffer Columbus Amerika. Columbus gjorde sedan ytterligare tre resor till Amerika 1493, 1498 och 1502. Conquistadorerna erövrade senare stora delar av det sydamerikanska och nordamerikanska fastlandet och utvann stora mängder guld och silver som skeppades hem till Spanien. Spanien blev en stormakt.

1500-talet var inte bara de stora geografiska upptäckternas århundrade (Columbus, Magalhaes, Vasco da Gama) utan även de astronomiska upptäckternas. Jag tänker då på Kopernicus år 1543 utkomna "De revolutionibus orbium coelestium" som handlade om den då så revolutionerande heliocentriska världsuppfattningen. Den katolska kyrkans dominans i Spanien förstärktes genom inkvisitionen som infördes redan 1480 av Isabella och Ferdinand (avskaffad först 1834), men religiösa stridigheter, reformation och motreformation kom att prägla 1500-talet.

När Carlos V kröntes 1516 bestod hans rike förutom Spanien av Sardinien, södra Italien, Nederländerna, Österrike, Ungern samt södra Nordamerika, Centralamerika, Västindien och Sydamerika med undantag för Brasilien. Under Carlos V (1516–1556) och i början av Felipe´s (1556–1598) regenttid var Spaniens ekonomi stabil och de båda regenterna var bägge stora musikälskare och anställde flera musiker vid sina hov. Även andra spanska stormän samlade konstnärer och musiker omkring sig och kulturen blomstrade. Modeinstrumentet under denna tid var vihuela.

Musikaliskt var vihuelisterna framför allt påverkade av den "Tredje Nederländska skolan" med Josquin Desprez i spetsen. Pisador intabulerade för vihuela inte mindre än åtta kompletta mässor av Josquin. Dominansen av sakrala verk bland intabuleringarna är f ö påtaglig. De städiga krigen och inkvisitionens förföljelse av oliktänkande såsom judar och morernas ättlingar, moriskerna, minskade emellertid landets ekonomiska bärkraft. Kriget mot England och den stora armadans fall 1588 var det definitiva slutet på Spaniens storhetstid under 1500-talet.

Den tidigaste vihuelaboken var Miláns "El Maestro" som kom ut i Valencia (1535/36) och den sista genuina vihuelaboken "El Parnasso" av Esteban Daza kom ut i Valladolid 1576.

Det gyllene seklet varade alltså bara i drygt 40 år för vihuela-spelarna. Möjligen användes vihuelan något längre i Amerika, dit instrumentet fördes av spanjorerna. Enligt Grove (The New Grove Dictionary of Music and Musicians) har man funnit en gammal sexkörig vihuela i kyrkan "Compania de Jesus" i Quito (Equador) som tillhört en Santa Mariana, död 1645. Enligt Sebastian Covarrubias Orosco berodde det minskade intresset för vihuela på att den folkliga gitarren blev allt populärare. Orosco skriver nämligen enligt Grove i sin "Tesoro de la lenguea Castellana o Espanola" Madrid 1611: " Efter invationen av gitarrer är det mycket få som studerar vihuelan. Det är en stor förlust därför att all sorts noterad musik kan spelas på den. Nu är gitarren ingenting annat än en koskälla, så lätt att spela på...".

Framför allt hade nog det försvinnande intresset för vihuelan ekonomiska orsaker. S k "finkultur" har alltid varit kostsam och mottot i slutet av Valderrabanos "Silva de Sirenas" besannades slutligen och den sköna vihuelaklangen dog bort. Mottot lyder: "Om skaparkraften rinner till, trycker fattigdomen ner den".

Bara i mars 1991

Per-Olof Johnson

Sidansvarig: