Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskning kring den svenska kulturskolan i förändring

Adriana Di Lorenzo Tillborg
Adriana Di Lorenzo Tillborg

Med frågeställningar kring inkludering och ledarskap i den svenska kulturskolan håller Adriana Di Lorenzo Tillborg sitt sista delseminarium den 12 juni, med förhoppningen att kunna disputera i slutet av året.

Adriana har en bachelorexamen i violinspel, en musiklärarexamen och en masterexamen i musikpedagogik. Hon har sedan 2005 arbetat som fiol- och ensemblelärare i olika kulturskolor och sedan 2006 vid Kulturskolan Lund. Hösten 2015 började hon som doktorand på Musikhögskolan. Hennes forskning kring inkludering och nationella styrdokument i den svenska kulturskolan kopplar an till såväl FN:s barnkonvention som det globala målet kring social hållbarhet och rätten till kultur.

Vilka är de mest centrala svaren på frågeställningarna i din forskning?

-Inkludering av alla elever framstår som en stark diskurs inom kulturskolan, men det finns ett behov av inkluderingspolicyer på nationell nivå för att påverka policyer och praktiker på lokal nivå. Då är det samtidigt viktigt att nationella policyer tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.

-Ett annat huvudresultat är att samarbete med grundskolan en nyckelfråga för kulturskolor, särskilt i Norrland.

Ligger alla lösningar på politisk nivå eller går det att arbeta på fler fronter?

-Mycket bra fråga som identifierar ett område som behöver lyftas fram mer, nämligen att policyprocesser påverkas av aktörer i olika kontexter. Exempelvis kulturskoleledare har en viktig roll; de kan fungera som en länk mellan den politiska kontexten och den pedagogiska kontexten. Lärare har också en viktig roll eftersom de omsätter policy till pedagogisk praktik, med möjlighet att ta ställning, hålla sig informerade, agera lokalt och även engagera sig i de officiella policyprocesserna. 

-Även forskning har en roll: exempelvis genom att välja ett specifikt forskningsområde, genom att analysera praktik och policy, samt genom kommunikation med aktörer i alla kontexter.

Kan man koppla din forskning till utbildningarna i musikpedagogik och i så fall hur?

-Absolut. Mest uppenbar är kopplingen till Kulturskoleklivet med utbildning av blivande kulturskolepedagoger. Dessutom är kulturskoleklivet ett resultat av den process som kulturskolor har genomgått under de senaste åren och som jag analyserar i min forskning. 

-Men det finns också kopplingar till vanlig musiklärarutbildning och även till andra lärarutbildningar då inkluderingspolicyer på olika nivåer, exempelvis FN:s barnkonvention, är central för alla lärare och blivande lärare.

2017 höll du ditt första seminarium kring din forskning, vad har hänt sedan dess?

-Mycket har hänt sedan dess. Jag höll mitt andra delseminarium 2018 och de första artiklarna i min avhandling publicerades 2017 respektive 2019. Jag har också presenterat min forskning på flera olika nationella och internationella forskningskonferenser, konferenser för kulturskoleledare och utvecklingsdagar för lärare.

-Den tredje artikeln har jag gjort i samarbete med forskaren Live Weider Ellefsen, Norge, och den fjärde med en forskare i Kanada, Patrick Schmidt. Samarbetena har inletts då vi upptäckt gemensamma forskningsintressen efter kurser och seminarier. Dessa samarbeten har bidragit till nya perspektiv och nya analyser av materialet när vi bollat fram och tillbaka. Det har dessutom varit väldigt roligt att få samarbeta med dessa erfarna forskare som gärna inleder internationella samarbeten för nätverksbyggande och kunskapsutveckling.


Mer info:

Seminarium (75%) den 12 juni (Zoom)
Adrianas sida i Forskningsportalen (Lucris)