Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete är forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området.

Termen Konstnärligt utvecklingsarbete härstammar från högskolereformen 1977. De konstnärliga högskolorna inlemmades i universiteten, gick från att enbart vara undervisningsinstitutioner till att också härbärgera forskning – men av vilket slag, det var frågan. Att se på konstnärliga processer som en del av det akademiska kunskapsbyggandet var inte populärt; till skillnad från “god vetenskaplig forskning”, ansågs konstnärliga projekt varken vara generella eller verifierbara.

Lösningen blev att jämställa det konstnärliga arbetet med en viss typ av forskning, utvecklingsarbetet. I internationella sammanhang talar man ofta om forskningens tre inriktningar: grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Att jämföra konstutövande med utvecklingsarbetets åstadkommande av nya produkter, processer eller system, var så långt man kunde sträcka sig för drygt trettio år sedan.

Det konstnärliga utvecklingsarbetet kom att kännetecknas av bredd, gränsöverskridande ämnesval och metodfrihet. Det kom att organiseras i relativt korta projekt och dokumenteras i former som var specifika för varje konstnärligt område; för musik t.ex konserter, skivproduktioner, konserter och festivaler eller konferenser.

Konstnärlig forskning

Ett växande behov av reflektion, långsiktighet och gemensamt kunskapsbyggande inom det konstnärliga utvecklingsarbetet såg mot slutet av 1990-talet en konstnärlig forskning växa fram, först som idé, sedan som begrepp och slutligen också som organisation. Den vetenskapliga metodutvecklingen hade kommit så långt att det starka subjektiva perspektivet i konstnärligt arbete inte längre sågs som ett oöverstigligt hinder för att infoga även konst i universitetens förråd av kunskapsformer.

Idag finns därför både Konstnärlig forskning och Konstnärligt utvecklingsarbete vid ett antal universitet i Sverige. Begreppen används ibland tillsammans; ett exempel är Forskningspropositionen från mars 2009. Begreppen kan också användas synonymt, men vanligast är fortfarande att använda dem för att beteckna två besläktade verksamheter, med delvis olika innehåll, oftast skilda organisationer och med olika funktioner.

Konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärlig forskning präglas av undersökande, reflektion och gemensamt kunskapsbyggande liksom alla annan forskning och har också samma typ av organisation, med Fakultetsnämnden som ansvarar för forskarutbildning och forskning och en doktorsexamen som ger behörighet.

Konstnärligt utvecklingsarbete är, liksom tidigare, ett kortare, ofta gränsöverskridande, utvecklingsprojekt med fritt val av gestaltnings- och dokumentationsformer. Som sådant är det tillgängligt även för högskolelärare utan forskarkompetens, och det organisatoriska ansvaret ligger på Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Ett utvecklingsarbete kan också vara en del av en forskarutbildning eller ett forskningsprojekt.

Ansökan om bidrag

Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete fördelar medel för konstnärligt utvecklingsarbete en gång per år. Normalt är deadline för ansökan månadsskiftet november/december. Bidrag för deltagande i konferenser liksom till studieresor och liknande fördelas löpande.

Sidansvarig:

Kontakt

Hans Hellsten

Hans Hellsten
Professor i orgel
+46 (0)40-32 54 88
hans [dot] hellsten [at] mhm [dot] lu [dot] se