Att göra en presentation i ED-anda

Presentationerna ska innehålla delar från samtliga kapitel i ert självständiga arbete med fokus på studiens syfte och frågeställningar, resultat och slutsatser. Det finns egentligen inga regler för hur en god ED-talks presentation ska se ut men det finns tre saker som kan vara bra att ha i åtanke:

1. Förbered dig och öva

Idag är det få talare och föreläsare som kommer oförberedda och försöker improvisera fram sina presentationer. Det är bra. Att förbereda sig är att visa respekt för sin publik – och enda sättet att prångla ut era idéer/resultat på 12 minuter. Använd metoden 50/50 som vi har talat om i kursen Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp dvs förbered er insats så väl att ni kan fokusera helt på er uppgift och på publiken under själva presentationen. Öva sedan på er presentation så mycket att ni kan släppa fokus på att komma ihåg vad ni ska säga och istället lägga fokus på hur ni ska säga det. Använd kroppsspråk, satsmelodi, pauser mm för att förstärka ert budskap. Öva först enskilt framför spegeln, sedan framför varandra i gruppen, sedan framför andra. Boka Lilla Salen och känn in rummet och träna från scenen. Arbeta också med individuellt med din mentala förberedelse där du spelar upp din presentation som en film i ditt inre. Börja filmen med hur du entrar scenen, formulera tankar som beskriver dina känslor; du är lugn, avslappnad men ändå full av energi när du möter publiken med blicken osv avsluta så småningom filmklippet med hur du ser dig själv och gruppen tacka för applåderna och tar emot publikens jubel, du går av scenen med en känsla av stolthet, glädje och välbehag.

2. Säg något viktigt

Det är stor skillnad mellan att säga några viktiga saker och att säga något viktigt. Ert mål är inte att demonstrera hur mycket ni kan eller katalogisera era många insikter, utan att ge publiken en idé att fundera över – eller ännu hellre att visa på ett steg de kan ta. När människor hör några viktiga saker, nickar de. När de hör något viktigt, väcks själen, hjärnan engagerar sig och kroppen förbereder sig på att agera.

3. Säg det som dig själv

Härma inte någon annans stil eller rätta er efter det ni tror är rätt sätt att presentera. Det är tråkigt, banalt och bakåtsträvande. Försök inte vara en ny Ken Robinson eller en ny Jill Bolte Taylor (se nedan). Var, först och främst, er själv.

När ni förbereder er bör ni framför allt tänka utifrån vilka som är er målgrupp. Vad är intressant för dem, vad har de för bakgrund och förkunskaper? De som lyssnar ställer sig ofta frågor som ”På vilket sätt berör detta mig?”, ”Hur får jag nytta av detta, vad ger det för möjligheter?”. I det här fallet kommer publiken att bestå av lärare, studenter och personal från Musikhögskolan i Malmö. Ni får mer än gärna bjuda in personer som kan vara intresserade av att komma och titta på presentationerna. Om ni kan presentera ert resultat på ett sätt så att åhörarna får svar på frågorna ovan, kommer de att intressera sig för er lösning, problematisering, slutsats etc. Många presentatörer har en benägenhet att fokusera på vad de själva tycker är bra och glömmer bort vad åhörarna är intresserade av. Tänk som en lyssnare!

Retorikschema

Redan i kursen Ledarskap och lärande i åk 1 gjorde ni både pitchar och presentationer med utgångspunkt i ett så kallat retorikschema. Det har fyra huvudpunkter:

• Inledning
• Identifikation
• Lösning
• Avslutning

Inledning

I inledningen kan ni gärna ha någon form av intresseväckare eller ”kick-start”. Det innebär att ni säger eller gör något som inte åhörarna riktigt har väntat sig. Intresseväckaren kan även vara ett citat eller en bild som fångar uppmärksamhet. I inledningen presenterar ni vem ni är, syftet med presentationen och ett litet smörgåsbord av vad som ska komma. Det är i inledningen som deltagarna avgör om de vill lyssna på er och ta till sig informationen eller inte, och därför ska ni använda ett enkelt och tydligt språk som alla förstår. Eftersom er tid är knapp blir inledningen med nödvändighet väldigt kort.

Identifikation

För att åhörarna ska fortsätta lyssna på er krävs att de kan identifiera sig med vad ni säger. Ni behöver skapa en gemensam grund som ni utgår ifrån. Den som lyssnar funderar på vilka möjligheter budskapet ger, hur det gagnar honom/henne och hur han/hon ska gå vidare med detta. Fokusera därför på de behov som lösningen kan komma att tillfredsställa, de problem som den löser, de frågor som ni vill aktualisera, de samband som ni vill problematisera eller de resultat som studien visar. Här kan ni gärna använda er av frågor. Tänk er att ni ska tala om vikten av att träna presentationsteknik. Bra frågor för att skapa identifikation kan t ex vara: ”Vad har du för känsla när du ska tala inför grupp?”, ”Hur får du dina åhörare att lyssna på dig?, ”Kan du övertyga eller entusiasmera en grupp människor?”. Det går även att använda exempel: ”Många projektledare säger att det är svårt att skapa engagemang och få gehör för sina idéer….”. Konkretisera, måla upp mentala bilder, gör liknelser som lyssnarna förstår och kan ta till sig. Först när målgruppen känner igen sig, går det att presentera lösningen, resultatet, idén etc.

Lösning/resultat

I lösningen/resultatet presenterar ni huvudbudskapet. Argument presenteras och fördelar med eller perspektiv på de olika argumenten. Ett tips är att även fundera på de frågor/motargument som åhörarna kan tänkas ha, för att ni ska veta hur ni bemöter dem, när och om de dyker upp i minglet efter presentationen. I lösningen/resultatet ska ni visa nyttan med det ni presenterar för lyssnarna.

Avslutning

Förbered avslutningen genom att visa att ni tänker sluta prata, så att det inte kommer som en överraskning för åhörarna. Ni kan helt enkelt säga: ”Avslutningsvis vill vi göra en kort sammanfattning av vad vi har sagt…”. Avslutningen knyter ihop säcken kring det ni talat om. Försök därför sammanfatta vad ni har sagt och uppmana till handling eller tankeverksamhet. Prata inte över tiden och avsluta med ett kraftfullt ”tack”. 

Som vi har talat om och praktiserat i kursen Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp finns det egentligen inte ETT sätt att presentera på, det finns många olika sätt. Det de bra presentationerna har gemensamt är att de är omsorgsfullt planerade och genomtänkta med tanke på publiken och genomförs koncist med passion och klarhet och alltid med ”berättelsen” om det (oavsett vad det är) i åtanke. Låt listan med de tio budorden sist i dokumentet bli er guide. Till er hjälp och som inspiration kan ni titta på några av TED presentationerna nedan. De följer alla olika stilar men är effektiva och minnesvärda var och en på sitt eget sätt.