Här följer en beskrivning av dispositionen av det självständiga arbetet. Den bygger på erfarenheterna från ett stort antal arbeten, men eftersom varje arbete är unikt ska den ses som ett förslag. Andra upplägg kan alltså förekomma och diskuteras med handledaren.

Disposition

I kursens lärandemål ingår att "kommunicera, diskutera och försvara sitt examensarbete samt att opponera på ett annat examensarbete. För att träna sig på den slutliga opponeringen som sker i samband med konferensen i vecka 2 (KPU) och i vecka 21 (GY) äger en föropponering rum i vecka 50 (13 december) (KPU) och vecka 16 (15-19 april) (GY). Inför föropponeringen skickas arbetet till respektive handledare den 27 november (KPU) och 2 april (GY). Joel Wååg sätter samman ett schema där tid, lokal och opponent/respondent framgår. En opponering på ett examensarbete innebär en granskning av det skriftliga arbetet. Målet med oppositionen är inte i huvudsak att bedöma examensarbetet. Det skall vara ett stöd där konstruktiv kritik, både positiv och negativ, leder till en höjd kvalitet på arbetet. Opponenten skall vara ordentligt förberedd genom att vara väl insatt i arbetet för att kunna motivera sina synpunkter på ett sakligt sätt samt kunna bemöta författarens/författarnas försvar. Hur opponeringen läggs upp hittar du under fliken Granskningsseminariet - opponentens roll.

Efter föropponeringen gör du de korrigeringar och kompletteringar som framkommit i samband med opponeringsseminariet. När det är klart lämnas det slutgiltiga manuset till din handledare för slutgranskning. Det sker senast den 2 januari 2024 (KPU) och 29 april 2024 (GY). Handledaren skickar senast den 8 januari (KPU) och 6 maj (GY) arbetet i elektronisk form till examinator samt opponent.

Vetgirig-konferens

I vecka 2 (KPU) och vecka 21 (GY) sker en Vetgirig-konferens där du presenterar ditt arbete, får kommentarer av en opponent och arbetet examineras av examinator. Presentation och opponering sker publikt medan meddelandet av betyg sker via mail. För det publika seminariet anslås 45 minuter:

• Studenten presenterar sitt arbete (15 minuter)
• Opponenten diskuterar arbetet och ställer konstruktiva frågor (25 minuter)
• Åhörarna har möjlighet att ställa frågor och kommentera arbetet (5 minuter)

Examinatorn gör den slutliga bedömningen och tilldelar arbetet, opponering och därmed kursen Godkänt eller Underkänt. Brister opponent och respondent i sitt arbete, riskerar granskningsseminariet att bli underkänt. Meddelande om examinationsresultatet lämnas av examinator i anslutning till granskningsseminariet till student och handledare. För KPU meddelas betyg den 29 januari, för GY meddelas betyg den 24 maj.

Arbetet är godkänt:

• Examinatorn meddelar betyg till student och handledare den 29 januari (KPU) respektive 24 maj (GY)
• Examinatorn meddelar betyg samt den svenska och engelska titeln på arbetet till kursadministratör (Anna Houmann) den 29 januari (KPU) respektive den 24 maj (GY).
• Studenten registrerar uppgifter om sitt arbete i LUP 
• Automatmail går till Sara Engblom och fakultetens LUP-ansvarig 
• Sara Engblom skickar arkivex till examinator via mail
• Examinator kontrollerar att det är godkänd version och skickar arkivex samt betygsunderlag till Sara Engblom
• Sara Engblom slutför registrering i LUP och automatmail går till fakultetens LUP-ansvarig som aktiverar publicering i LUP
• Sara Engblom rapporterar betyg i LADOK som kursadministratör attesterar

Arbetet är underkänt:

• Examinatorn meddelar betyg till student, handledare och kursadministratör (Anna Houmann) den 29 januari (KPU) respektive 24 maj (GY)
• Kursadministratör sammanställer en lista på samtliga underkända arbeten och meddelar Sara Engblom
• Examinator skickar synpunkter och förslag på förändringar till student och handledare senast den 29 januari (KPU) respektive 24 maj (GY)
• Studenten har sedan 15 arbetsdagar på sig att justera sitt arbete dvs till den 19 februari (KPU) respektive 10 juni (GY) och skickar sedan det tillbaka till examinatorn som examinerar
• Examinatorn meddelar betyg till student, handledare och kursadministratör den 11 mars (KPU) respektive 20 juni (GY)
• Om arbetet är godkänt följer punkt 3 ovan när det gäller godkänt arbete
• Om studenten inte lämnar in arbetet den 19 februari (KPU), 10 juni (GY) eller om arbetet inte blir godkänt även denna gång är nästa examinationstillfälle den 12 augusti i samband med uppsamlingsprovet i vecka 33. Anmälan sker via Musikhögskolans hemsida.
• Uppsamlingsprov sker därefter i vecka 6 och 23. Anmälan till omtentamenstillfällena sker via Musikhögskolans hemsida. Arbetet skickas via mail måndagen i varje uppsamlingsprovsvecka till Anna Houmann.

Läs mer om FAQ vid omexamination

Kriterier vid examination av examensarbeten.

• Överensstämmelse mellan titeln och innehållet ska framgå.
• Abstract, där studiens titel, bakgrund, frågeställningar, metodval, huvudsakliga resultat samt nyckelord sammanfattas, ska finnas på såväl engelska som svenska.
• Innehållsförteckning med huvudrubriker och underrubriker ska finnas.
• Av bakgrundsresonemanget ska framgå varför ämnet upplevs som angeläget att studera.

Syfte och forskningsfråga/-or:

• Relevansen i syfte och forskningsfråga/-or i förhållande till såväl forskningsområdets som yrkeslivets aktuella utveckling bör framgå. Det valda problemet ska vara relevant för musikläraryrket och ämnesområdet. Ett bra arbete har intressanta, aktuella och perspektivrika frågeställningar.
• Syftets och forskningsfrågans/-ornas koppling till forsknings-/litteraturöversikten ska framgå liksom värderingen av de valda källorna med avseende på frågeställningen. Antingen "skriver författaren in sig i problemet" och låter problemställningen växa fram som ett resultat av denna process eller också utgör forskningsfrågan utgångspunkt för översikten. I båda fallen ska resonemangen kring forskningsfrågans avgränsning redovisas.

Forsknings-/litteraturöversikt:

• Referenser bör så långt möjligt utgöras av vetenskapliga/konstnärliga källor som är kvalitetssäkrade genom peer review eller på annat sätt. Primärkällor bör utnyttjas.
• Forsknings-/litteraturöversikten ska ge en god överblick av olika infallsvinklar på ämnet, utgöras av analytiska sammanfattningar av refererade studier, vara försedd med kritiska kommentarer och visa på vilket sätt författaren avser använda det refererade i sin studie. Det ska tydligt framgå vem som påstår vad (författaren eller en referens).

Studiens genomförande:

• Kopplingen mellan forskningsfrågan och använda undersökningsmetoder ska framgå. För- och nackdelar med valda metoder för datainsamling och analys ska redovisas och diskuteras.
• Hur frågorna om resultatens giltighet, tillförlitlighet och trovärdighet hanterats ska framgå. Detsamma gäller de forskningsetiska frågorna.

Resultatredovisningen:

• En "röd tråd" ska kunna urskilja genom arbetet så att man kan följa tankegångar och argumentering.
• Resultatsammanställningen ska täcka alla aspekter av de ställda forskningsfrågorna.
• Redovisade resultat ska stödjas av logisk argumentation som baseras på data redovisade i form av beskrivande text, citat, tabeller, diagram, musik och/av eller bilder.  Framställningen ska vara tydlig, saklig, perspektivrik och transparent. Här ska inga litteraturreferenser finnas.

Resultatdiskussionen:

• Resultatdiskussionen ska utgå från forskningsfrågan/-orna.
• Det ska alltid gå att särskilja vad som är resultatredovisning respektive resultatdiskussion. Referenser från forsknings- och teoriöversikt ska användas vid diskussion av studiens resultat. Slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen ska vara rimliga och stödjas med tydliga argument.
• Resultatdiskussionen ska avslutas men en beskrivning av vilket bidrag resultatet avser att ge till kunskapsutvecklingen inom musiklärarprofessionen.

Fortsatt forskning:

• Exempel på frågeställningar för fortsatt forskning ska ges.
• Referenshantering, formalia och akademisk språkbehandling:
• Utnyttjade referenser ska refereras till och förtecknas utifrån APA-manualens regler.
• Strukturen på arbetet ska vara logisk såväl avseende arbetet som helhet som kopplingar mellan dess olika delar.
• Arbetet ska kännetecknas av formellt korrekt och tydlig språkbehandling samt att formalia hanteras enligt givna anvisningar (APA).

Ovanstående lista enades examinatorsgruppen om vid sitt möte 2009-12-18 (reviderad våren 2020). Den kommer fortsättningsvis användas vid examinationen av examensarbetena med början i januari 2010. Bedömning sker på varje kriterium och den sammanfattande godkäntbedömningen görs på helheten. Brister på ett område kan då kompenseras av förtjänster på ett annat. Någon fast gräns, t ex att 15 av 18 kriterier måste vara godkända för att helheten ska bli godkänd, finns inte.

Kriterier för godkänd presentation och opponering i samband med Vetgirig-konferensen

I samband med presentationen samt opponering ska den studerande (respondent) kunna:

• presentera resultaten och slutsatser på ett strukturerat, tydligt och trovärdigt sätt
• diskutera resultaten och sätta in dem i ett större sammanhang
• diskutera slutsatser i relation till forskningsområdet
• anpassa presentationen till tidsramen
• svara på frågor och diskutera uppsatsen

I samband med opponeringen ska den studerande (opponent) kunna:

• lyfta arbetets väsentliga styrkor och svagheter på ett konkret och konstruktivt sätt 
• göra en sammanfattande bedömning av arbetet
• framföra relevanta och kritiska synpunkter
• skapa dialog med respondenten
• skapa ett positivt klimat vid opponeringen
• diskutera resultaten och sätta in dem i ett större sammanhang
• diskutera slutsatser i relation till forskningsområdet

När du genomför ditt examensarbete, vare sig du gör en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete i skolan eller om du engagerar människor i ett projekt på något sätt, vägleds du av forskningsetiska principer. I det färdiga arbetet resonerar du kring vad projektet inneburit för de människor som deltagit i det. Den enskilda studenten förväntas ta sitt ansvar.

Forskningsetik är inte något man avhandlar en gång för alla t ex genom att lämna ut en lapp till sina informanter där det står att man följer vissa principer. (I samband med ert självständiga arbete ska ni alltså skapa en samtyckesblankett som informanterna ska skriva under och därmed ge er sitt informerade samtycke.) Det handlar först och främst om att vara medveten om vad man gör, att värna om de människor som man engagerar, att ta ansvar för sitt resultat och att betänka dess konsekvenser. Det handlar vidare om att handskas varsamt med de uppgifter som man lägger fram i sitt färdiga arbete - att man skyddar de inblandade t ex genom att använda fingerade namn på personer, skolor och annat - så att det inte går att identifiera informanterna. Men det handlar också om att informera de personer som ingår i en projekt om vissa etiska förhållanden.

I vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kan du ta del av etiska riktlinjer som du ska följa i ditt arbete och som du bör låta informanterna få kännedom om. Nedan citerar vi från dokumentet angående fyra huvudkrav som kan ställas på all forskning. Du ska själv gå till källan och läsa vad dessa krav innebär mer konkret. Texten går att ladda ner från Vetenskapsrådets hemsida adress http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

1. Informationskravet. Forskare skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och ska därmed ge sitt informerade samtycke genom att skriftlig underteckna en samtyckesblankett.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

I Vetenskapsrådets bok God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017) ska du fördjupa dig i frågor rörande forskningsetik. Boken går att ladda ner från Vetenskapsrådets hemsida https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Opponentens roll

När du går upp för föropponering med ditt arbete i vecka 50 (KPU) och 16 (GY) bör alla delar i examensarbetet vara på plats även om de inte är fullt utarbetade. Vid det slutliga granskningsseminariet under Vetgirigt-konferensen i vecka 2 (KPU) och 21 (GY) ska arbetet vara helt klart. Tillsammans med handledaren tar du ställning till om framläggning bör ske. Föropponering samt seminariet är en granskning av examensarbetet sett som produkt och som en återspegling av processen. Inför seminariet har en opponent till varje arbete utsetts. Opponenten har att ansvara för granskning av arbetet som helhet. Liksom examinator utgår opponenten från bedömningskriterierna för examensarbetet som du finner under fliken Examination och du kan med fördel använda dig av de frågeställningar som återfinns nedan.

Föropponering och granskningsseminariet ska fungera som ett samtal - inte en avrättning. Tiden ska ägnas åt väsentligheter. Notera att stavfel och mindre formaliabrister inte ska behandlas under seminariet. Opponenten lämnar vid seminariets slut ett skriftligt underlag för sin opposition till respondenten och detta ska bland annat innehålla en sammanställning av formella fel och brister som upptäckts. Opponenten bör peka både på det som är bra och intressant och på det som kunde varit annorlunda. Kom ihåg att opponenten inte i första hand skall bedöma arbetet, utan ge konstruktiva synpunkter, både positiva och negativa. Utgångspunkten är att texten ska bli så tydlig och begriplig som möjligt.

Föropponering

För föropponering anslås 45 minuter till varje arbete. Det disponeras såhär:

Seminarieledaren startar upp seminariet. Seminarieledaren är en av handledarna för de ingående arbetena i seminariet.

Opponenten sammanfattar arbetet, utan att ge någon kritik. Sammanfattningen inkluderar syfte, teori, metod, resultat och diskussion. Sammanfattningen kan lämpligen tydliggöras på PowerPoint, Keynote eller Prezi. Avsikten med sammanfattningen är att åhörarna ska veta vad arbetet handlar om och att opponenten skall visa sig ha förstått arbetet innan det kritiseras (10 minuter).

Respondenten (författaren) gör tillägg, kommentarer och eventuella korrigeringar. (2 minuter)

Opponenten ställer konstruktiva frågor kring arbetets innehåll: syfte, metod, resultat och slutsatser (20-25 min). Följande frågor kan vara av vikt när du förbereder din opponering:

• Vilken överensstämmelse finns mellan titeln och själva arbetet?
• "Röda tråden", kan man klart urskilja den från början till slut?
• Är innehållsförteckningen skriven så att den ger en inblick i varför ämnet upplevs som angeläget att studera?
• Är syftet/frågeställningar rimliga att arbeta efter? Är syftet klart och tydligt formulerat? Går det att få svar på frågorna? Följer arbetet frågorna dvs går det att se att arbetet är strukturerat kring frågorna?
• Täcker litteraturen in frågorna? Ger litteraturgenomgången en god överblick över olika infallsvinklar på ämnet? Framgår det tydligt vem som påstår vad (författaren eller en referens)?
• Är metoden bra med tanke på syftet med arbetet? Hade man kunnat uppnå syftet med någon annan metod? Hur hade resultatet blivit om författarna arbetat med en annan metod? Framgår urval och avgränsningar i metoddelen?
• Räcker underlaget, resultaten, för att få svar på frågorna? Hade resultaten kunnat presenteras på något annat sätt? Reder författaren ut de frågor som ställts?
• Har författarna utnyttjat sina referenser när de diskuterat sina resultat? Drar författarna rimliga slutsatser utifrån resultaten? Får läsaren svar på frågorna som ställdes i början på arbetet?
• Får läsaren genom abstrakten en översikt med utgångspunkt från syfte/frågeställning, metod och resultat?
• Slutligen är följande frågor av intresse: Hur skulle du vilja gå vidare om du fick tillfälle? Vilka konsekvenser får resultaten för författarnas kommande lärararbete

Åhörarna har slutligen möjlighet att ställa frågor och kommentera arbetet (5-10 minuter).

Seminarieledaren avslutar föropponeringen. Opponent och respondent tackar varandra. 

Granskningsseminariet under Vetgirig-konferensen

För granskningsseminariet anslås 45 minuter till varje arbete. Det disponeras så här:

Respondenten startar upp seminariet med en presentation av sitt arbete. Presentationen kan lämpligen tydliggöras på PowerPoint, Keynote eller Prezi (15 minuter).

Opponenten ställer konstruktiva frågor kring arbetets innehåll: syfte, metod, resultat och slutsatser (25 min). 

Åhörarna har slutligen möjlighet att ställa frågor och kommentera arbetet (5 minuter).

Seminarieledaren avslutar opponeringen. Opponent och respondent tackar varandra. 

Alla som lägger fram sitt examensarbete på föropponering och granskningsseminariet får räkna med att få kommentarer och att det återstår saker att göra.

Beroende på hur många arbeten din handledare har att handleda kommer du att få handledning i grupp och/eller individuellt. Tillsammans med handledaren diskuterar du upplägget av arbetet, hur man formulerar frågeställningar, vilken metod man ska använda osv. Handledaren kallar till det första mötet. Vid detta läggs schema för övriga träffar. En av de viktiga punkterna att klara av vid processens start är hur själva tidslinjen för uppsatsarbetet ska se ut. För att tydliggöra processen bör du, tillsammans med din handledare, redan vid första mötet göra en projektplan. Samråd med din handledare och sätt tillsammans upp delmål när olika delar ska vara klara, när ni ska träffas för handledning och vad du ska ha gjort klart till respektive tillfälle.

Diskutera projektplanen med din handledare. Bestäm handledningstillfällen och vad som ska vara gjort till respektive tillfälle. Förbered handledningen genom att mejla frågor och diskussionspunkter i förväg till din handledare. Om du ingår i en grupp kan det vara bra att prata med de andra i handledningsgruppen vilken hjälp ni ska ha av varandra (läskompis, korrekturläsning etc). Även ni som inte ingår i någon grupp har mycket att vinna på att skaffa en läskompis.  

Handledarens timresurs ska räcka till själva handledningen, förberedelser och efterarbeten, läsning av texter, svara på frågor via mail samt att delta vid opponeringen. Beroende på hur handledaren och du lägger upp ert arbete och arbetetsutformning kommer varje process att se olika ut. Handledaren fungerar inte som korrekturläsare eller språkhandledare. För att få hjälp med ditt akademiska skrivande ska du med fördel vända dig till Lunds universitets Språkverkstad. Du kan nå dem på 046-222 43 92 eller via e-post studieverkstad [at] stu [dot] lu [dot] se (studieverkstad[at]stu[dot]lu[dot]se).

Projektplan

Punkterna i sammanställningen nedan är exempel på vilket innehåll som kan finnas i en projektplan. Vissa moment bygger på varandra och turordningen dem emellan är inte oviktig. Därför bör du samtidigt som projektplanen också göra en tidsplanering över hur mycket tid varje moment får ta, för att du inte ska hamna i tidsnöd. Samråd med din handledare och sätt tillsammans upp delmål när olika delar ska vara klara, när ni ska träffas för handledning och vad du ska har gjort klart till respektive tillfälle. Beräkna också in lästiden för handledaren och när du därmed kan räkna med att få tillbaka ditt manus.

Här följer ett förslag på vad en projektplan kan innehålla:

• Göra tidsplanen! När ska hela arbetet vara klart? När respektive del? 
• Bakgrund och problemformulering
• Preliminär frågeställning
• Tidigare forskning på ”mitt” område. Sökning av litteratur, inläsning
• Precisering av frågeställningen
• Val av undersökningsgrupp
• Val av metod för att genomföra undersökningen
• Förberedande arbete: provintervjuer, konstruktion av undervisningsmaterial, enkätfrågor, observationsprotokoll osv
• Datainsamling
• Sammanställning och analys av data
• Skriva resultatkapitlet
• Skriva resultatdiskussionen, dra slutsatser och ge eventuellt rekommendationer
• Göra referenslistan på den litteratur och andra källor som utnyttjats
• Göra innehållsförteckningen
• Göra klart eventuella bilagor
• Skriva förordet och eventuell introduktion
• Skriva abstract, en sammanfattning av bakgrund, frågeställning, metod och huvud resultat (på både svenska och engelska)
• Göra titelsida

Litteratursökning är det grundläggande arbetet du gör när du ska skriva en uppsats. Det gäller för dig att på ett klokt och praktiskt sätt samla den litteratur som ska utgöra grunden för ditt arbete. Du har numera flera hjälpmedel till hands när du ska söka litteratur och de viktigaste finns på musikhögskolans biblioteks hemsida under fliken ämnesguide http://libguides.lub.lu.se/content.php?pid=413283. 

Du kan använda de här resurserna på skolan eller hemma (då måste du använda identitet och lösenord från StiL). Bland annat får du tillgång till uppslagsböcker på engelska och svenska, t ex Nationalencyklopedin och Groves Dictionary of Music, vetenskapliga artiklar och artiklar i svenska dagstidningar i fulltext. Kunskap om dessa resurser kan spara tid och ge dig intressanta vinklar på ditt ämne som du kanske inte tänkt på. Litteratur med anknytning till det valda ämnet ska väljas i samråd med handledaren. Det betyder att ni tillsammans gör ett urval av den mest relevanta litteraturen du funnit i dina sökningar och så får den utgöra underlag för din studie.

Lathund APA7 (PDF 1559K)

Hur fördelas ansvaret?

Ansvarsfrågan har redan berörts på olika ställen på siten. Du kommer att arbeta mycket självständigt, var för sig och/eller i par. Du kommer att ställas inför komplicerade problem som du förväntas finna självständiga lösningar på. Med självständighet avses här för det första att du har ett kreativt sätt att förhålla dig till ditt ämnesområde och inte upprepar vad andra gjort, sagt eller skrivit. För det andra innebär det att du i huvudsak utfört arbetet på egen hand dvs relativt oberoende av handledarens stöd. Men det finns mycket stöd att få, som du uppmanas att tillvarata; den här siten, Libguiden, Studieverkstaden är sådana, liksom förstås handledarens och examinatorns insatser. Nedan ges en schematisk bild av hur ansvaret för examensarbetet fördelas mellan dess huvudparter.

Studentens uppgift

I examensarbetet läggs ett stort ansvar på de enskilda studenterna. Du upprättar en projekt- och tidsplan för examensarbetet i samråd med din handledare, en plan som du sedan håller på väg mot målet. Du förbereder dig inför och deltar aktivt i handledningsträffar samt tar del av eventuella föreläsningar. Du bidrar med kommentarer till era kurskamraters arbeten. Du läser och söker aktivt litteratur som är relevant för ditt arbete. Du lämnar in texter och material i tid. På slutseminariet svarar du själv för arbetet. Efter seminariet tar du ansvar för att ändringar blir gjorda. Du får i det skedet arbeta på egen hand, utifrån den respons du fått under arbetets gång och i synnerhet utifrån handledarens bedömning. Du har 400 timmar till att fullfölja ditt uppdrag med att färdigställa ditt arbete.

Du ansvarar slutligen för att ditt arbete, efter examinatorns godkännande, publiceras i LUP (se under fliken Publicering).

Handledarens uppgift 

Du tilldelas en handledare som följer dig genom examensarbetet. Hen guidar dig längs med vägen, organiserar handledningsträffar. Vidare tar hen ställning till kvaliteten i ditt arbete, då särskilt ifråga om huruvida examensarbetet kan läggas upp på granskningsseminariet/opponeringen. Handledaren har 17 arbetstimmar till sitt förfogande. Dessa ska användas till handledning, läsande och seminarienärvaro.

Examinators uppgift 

Examinators uppgift är att bedöma ditt examensarbete. Hen betygsätter det reviderade arbetet samt ansvarar för att betyg lämnas till Anna Houmann som lämnar en sammanställning av samtliga examensarbeten till Sara Engblom som registrerar betygen i LADOK. Examinator ansvarar också för att granska den sista versionen av arbetet innan examensarbetet publiceras i LUP. Examinatorn har 12 arbetstimmar för att utföra examination.

Från och med januari 2014 publicerar studenten själv sitt godkända arbete i LUP. Registrering av arbetet krävs för att studenten slutligen ska kunna få ut sitt examensbevis när studierna är avklarade och godkända. Observera att publicering endast är möjligt tom en temin efter avslutad kurs, därefter måste studenten vända sig till Sara Engblom. Arbeten som skrivs efter avslutad utbildning med start tidigare än 2011 publiceras inte på nätet.

Så här ser arbetsgången ut:

• Examinatorn meddelar godkänt betyg till student och handledare den 29 januari (KPU) respektive 24 maj (GY)
• Examinatorn meddelar godkänt betyg samt den svenska och engelska titeln på arbetet till kursadministratör (Anna Houmann) den 29 januari (KPU) respektive 24 maj (GY)
• Studenten registrerar uppgifter om sitt arbete i LUP https://lup.lub.lu.se/luur (se manual i bifogad fil nedan)
• Automatmail går till Sara Engblom
• Sara Engblom kontrollerar registreringsuppgifterna mot examinatorns tidigare uppgifter
• Sara Engblom skickar arkivex digitalt via mail till examinatorn
• Examinatorn kontrollerar att det är godkänd version och meddelar detta via mail till Sara Engblom
• Sara Engblom slutför registreringen i LUP
• Automatmail går till LUP-ansvarig på fakulteten som aktiverar publicering i LUP
• Sara Engblomrapporterar betyg i LADOK som kursadministratör attesterar
• Studenten ansöker om examensbevis (se nedan). OBS! Beroende på handläggningstiden i förhållande till när du publicerar ditt arbete i LUP, när betyg lagts in i LADOK och du slutligen ansökt om examen kan det dröja innan du får ditt examensbevis. Det kan ta upp till åtta veckor innan du slutligen får ditt examensbevis efter att examensavdelningen i Lund har tagit emot din ansökan och beviset är påskrivet av prefekt. 
  Tar du examen i juni får du räkna med att sommarsemestern lägger på ytterligare ca 4 veckor. I väntan på ditt examensbevis kan du plocka ut ett resultatintyg från Ladok.

I samband med registreringen finns det några specifika instruktioner:

• Döp filen till ditt namn [förnamn, efternamn] examensarbete.pdf alternativt [titeln på arbetet].pdf
• SUBJECT: Välj först Performing Arts tryck därefter på "plustecknet" och välj sedan Social Science
• NÄR NI SKRIVER I PAR: Lägg bara upp ett arbete.
• KEYWORDS: Förutom arbetets keywords (svenska och engelska) ska ni också skriva Utbildningsvetenskap, Musikpedagogik (Educational Science, Music Education)
• STUDENT PAPER TYPE: Professional Qualifications 4-

LUP Manual

De studenter som har valt att skriva färdigt sitt examensarbete vid ett senare tillfälle har inte tillgång till handledning eller opponering utan anmäler sig via Musikhögskolans hemsida; Anmälan till uppsamlingsprov samt skickar färdigt examensarbete till (anna [dot] houmann [at] mhm [dot] lu [dot] se (anna[dot]houmann[at]mhm[dot]lu[dot]se)) som ombesörjer att arbetet examineras i samband med de tre deadlines som finns per läsår v. 6, 33 och 45. Observera att det kan uppstå väntetid pga av tillgängligheten på examinatorer. 

Har man påbörjat en utbildning till lärarexamen före 1 juli 2007 (alltså lärarexamen som infördes 2001) eller före 1 juli 2011 (alltså lärarexamen som infördes 2007 men innan ämneslärarexamen) så har man på sig t.o.m. juni 2023 att slutföra utbildningen och ta ut lärarexamen enligt de äldre reglerna. Vidare information ges av examensavdelningen vid Lunds universitet https://www.lu.se/lucat/group/v1000892 

Från och med januari 2014 publicerar studenten själv sitt godkända arbete i LUP. Registrering av arbetet krävs för att studenten slutligen ska kunna få ut sitt examensbevis när studierna är avklarade och godkända. Arbeten som skrivs efter avslutad utbildning med start tidigare än 2011 publiceras inte på nätet.

Examensarbetet skall uppfylla vissa krav på vetenskaplighet:

Detta innebär att studenten ska kunna visa att hon/han skapat ny kunskap inom något område som är väsentligt för den framtida verksamheten och därvid hållit sig till vissa kriterier.

Arbetet skall utgöra en självständig undersökning. Du skall alltså producera ny kunskap, inte bara reproducera sådant du läst. Det kan till exempel innebära att du gör enkäter eller intervjuer med elever, att du utvecklar nya metoder eller att du provar nya undervisningsidéer.

Du skall som bakgrund sammanfatta vad som tidigare gjorts på området. Du skall alltså göra en litteraturgenomgång och referera den litteratur du funnit. Du måste vara noggrann med

• citathantering
• referenslista
• angivande av källa i texten

Du skall ha ett tydligt syfte med din undersökning och klart definierade problem som du åtar dig att ge svar på med ditt arbete. Problemen skall 

• vara klart formulerade
• gå att följa genom hela arbetet
• vara möjliga att lösa med de metoder du valt
• följas upp i avslutande diskussion och analys

Allt du påstår skall grundas antingen i din egen undersökning eller i referenser till litteratur. Det ska framgå vem det är som säger vad.
Du skall ha en kritisk inställning till ditt eget arbete:

• tillförlitligheten i metoder och resultat ska diskuteras
• felkällor ska analyseras

Didaktisk undersökning

En vanlig inriktning av examensarbeten är att man gör en undersökning av något verksamhets- eller skolrelaterat problem med kvalitativ eller kvantitativ forskningsansats. Data samlas in med hjälp av enkäter, intervjuer eller observationer. Forskaren kan välja om hon/han vill studera verksamheten utifrån eller delta mer aktivt i någon form av aktionsforskning. Ofta handlar det om elevtänkande och begreppsbildning inom något ämnesområde, med det finns många andra möjligheter till ämnesval, där barns/elevers och/eller lärares tankar undersöks. Dessa arbeten kan då utföras inom en etablerad samhällsvetenskaplig-humanistisk forskningstradition. Det finns gott om litteratur, forskningsrapporter och gamla examensarbeten att knyta an till, bygga vidare på och jämföra med. 

Konstnärligt utvecklingsarbete

Examensarbetet kan också ha en konstnärlig inriktning samtidigt som det även tillgodoser krav på vetenskaplighet. Dessa arbeten kan utgöras av t ex egna kompositioner, interpretation av verk och planerande, genomförande och framförande av någon form av konsert eller föreställning där musiken är central.  Till detta tillkommer en vetenskaplig reflektion och ett resonemang kring konstnärliga processer. Precis som i Didaktiska undersökningar och Metod- och innehållsutveckling ska det föreligga ett metodologiskt resonemang som knyter an till något vetenskapligt perspektiv som står i relation till den valda tematiken/musiken för arbetet samt en tydlig koppling till musikläraryrket.

Metod- och innehållsutveckling

Ett exempel på metod- och innehållsutveckling kan gälla t ex utveckling och utprövning av undervisningsmaterial, arbetsformer och arbetssätt m.m. Det handlar då i allmänhet om att anpassa och didaktisera idéer som förekommer i andra sammanhang och /eller att utgå från redan tillgänglig kunskap. Materialframställningen är då en första del i arbetet och utprövningen av hur det fungerar utgör den andra, empiriska delen.