Forskning

Konstnärlig forskning i musik

Konstnärlig forskning i musik studerar komplexiteten i samtida konstnärligt utövande. Styrkan i detta program ligger i den experimentella inställningen till hur konstskapande och forskning påverkar varandra. Vidare studeras hur tekniska verktyg kan få epistemisk status och påverka det semantiska underlaget för den kreativa produktionen. Sådana dialektik mellan epistemicitet och teknik är den inre kärnan i ett experimentellt system; det är dess drivkraft.

Musikpedagogisk forskning

Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar, förutsättningar, traditioner och villkor som styr dessa situationer där musik utgör de olika lärprocessernas innehåll. Musikpedagogisk forskning är framtidsorienterad med fokus på kreativitet, internationell samverkan och möjlighet till likvärdig musikutbildning för barn. Den är tvärvetenskaplig till sin karaktär och använder teorier och metoder från exempelvis pedagogik, psykologi, sociologi, filosofi, antropologi, musikvetenskap och konstnärlig forskning för att förstå och förklara musikpedagogiska fenomen. Praktik och empiriskt arbete är centrala delar.

Forskarutbildningar

Musikhögskolan erbjuder forskarutbildningar i musikpedagogik och konstnärlig forskning i musik. Utbildningarna omfattar fyra års heltidsstudier och leder till en doktorsexamen. 

Seminarieverksamhet organiseras både separat för respektive forskarutbildning samt i teman som sammanför alla doktorander och seniora forskare. Båda forskarutbildningarna ingår därtill i flera olika nationella och internationella nätverk. Doktorandtjänster inom de båda utbildningarna utlyses då fakultetsmedel eller extern finansiering så tillåter.

I musik som forskarutbildningsämne utforskas och utvecklas konstnärligt skapande och konstnärlig kunskapsbildning på musikområdet. Musik som forskningsområde omfattar olika former av konstnärliga musikaliska praktiker, vilket inbegriper till exempel interpretation, improvisation, komposition, musikproduktion och andra professionella sammanhang för musikskapande. Konstnärliga forskningsprojekt ska vara förankrade i och utgå från doktorandens musikaliska praktik och verksamhet, vilket innebär att konstnärliga forskningsprojekt i musik görs av interpreter, improvisatörer, komponister, musikproducenter och andra professionella musikutövare. Genom nyskapande, ofta experimentella, projekt avser den konstnärliga forskningen att djupgående undersöka, kreativt utmana och kritiskt belysa traditionella former av musikaliskt utövande och skapande ur konstnärligt verksamma musikutövares perspektiv.

Syftet med forskarutbildningen i musik är att utbilda självständiga och kritiska forskare med en bred ämneskunskap, metodologisk skicklighet samt förmåga att självständigt genomföra forskningsprojekt. Forskarutbildningen ska ge en allsidig forskningsmässig skolning och förberedelse för uppgifter i samhället där kunskaper i konstnärlig forskning är av värde. Studierna syftar även till fördjupad konstnärlig mognad och medvetenhet samt utvecklad förmåga att reflektera över och kommunicera detta.

Den konstnärliga forskarutbildningen gör det möjligt för doktoranden att:

  • utveckla kunskap om metoder för konstnärlig utveckling och förnyelse
  • uppnå konstnärlig fördjupning och en förmåga att kommunicera denna konstnärliga kunskap nationellt och internationellt
  • utveckla en fördjupad medvetenhet i den egna konstnärliga verksamheten och en utökad förmåga att tala och skriva om den

Målen för utbildningen på forskarnivå i musik är att:

  • utveckla forskning i den konstnärliga praktiken,
  • bidra till en ökad kunskapsbas inom ämnet, och
  • bidra till ämnesområdets konstnärliga utveckling

Vissa delar av utbildningen kan ske vid utländsk konstnärlig högskola under förutsättning att det finns en överenskommelse mellan skolorna som garanterar nivån och studiernas integration i helheten.

Forskarutbildningen i musikpedagogik ger en allsidig vetenskaplig skolning och god förberedelse för uppgifter i samhället där musikpedagogik som vetenskap är av värde. Det kan gälla såväl inom högskolan, gymnasiet, grundskolan samt utanför formella utbildningsinstitutioner.

Syftet med forskarutbildningen i musikpedagogik är att ge fördjupade kunskaper i musikpedagogik och att utbilda självständiga och kritiska forskare med en bred ämnesteoretisk kunskap, metodologisk skicklighet samt förmåga att självständigt genomföra forskningsprojekt. Avhandlingsarbetet, som är det mest omfattande och viktigaste momentet i den forskarstuderandes utbildning, avser att ge den studerande förmåga att kritiskt analysera ett för den musikpedagogiska forskningen relevant problem och att självständigt planera, genomföra och i skrift dokumentera detta vetenskapliga arbete.

För mer information om allmän och särskild behörighet se den allmänna studieplanen för forskarutbildning i musikpedagogik: Konstnärliga fakultetens allmänna studieplaner

Har du arbetat några år som musiklärare och är sugen på att fortbilda dig till magister- eller masternivån i musikpedagogik? Vill du läsa vidare på forskarförberedande nivå efter avslutad musiklärarutbildning?

MUHN96 Masteruppsats
MUHN65 Forskningsmetodik och uppsatsskrivande

Musikhögskolans forskarutbildningar har båda granskats av Universitetskanslersämbetet med omdömet "hög kvalitet"  2018 respektive 2019.

Ur omdömena från UKÄ:

"Musikpedagogik vid musikhögskolan i Malmö har idag, genom sin historia, en nära koppling till såväl utbildning som fortbildning av musiklärare. Musikhögskolan i Malmö tillvaratar sin egen historia på ett konstruktivt sätt, vilket innebär att man har en stark ställning inom den musikpedagogiska forskningen och inom forskarutbildningar internationellt, framför allt i Norden. Avdelningen samverkar aktivt med olika institutioner och inriktningar inom musikforskningen, såväl nationellt som internationellt."

UKÄ omdöme forskarutbildning musikpedagogik

"Programmet ger tillräcklig bredd för att göra det möjligt för doktorander att förbereda sig för både en akademisk karriär och en karriär utanför akademin. Det framgick av självutvärderingen att högskolan ser flera alternativ för doktorandernas arbetsliv efter att de har examinerats. Det faktum att doktorander oftast är erfarna professionella yrkesutövare ses av bedömmargruppen både som en tillgång och som en förutsättning för en framgångsrik doktorandutbildning.

UKÄ omdöme utbildning konstnärlig forskning 2019

Forskarsamverkan

Våra forskare deltar återkommande i internationella konferenser, vilket har etablerat Musikhögskolan i Malmö som en internationellt ledande forskningsinstitution i musikpedagogik och konstnärlig forskning i musik.

Inter Arts Center

Inter Arts Center (IAC) är en centrumbildning vid Konstnärliga fakulteten med syfte att främja utvecklingen av den konstnärliga forskningen, stödja tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan med det omgivande kulturlivet.

Pågående forskningsprojekt

Musikhögskolan deltar i följande forskningsprojekt:

Projektet Power Relations in Higher Music Education (PrihME), är ett treårigt AEC-projekt som startade hösten 2020 med finansiering av EU-programmet Erasmus+. Från Musikhögskolan i Malmö deltar inledningsvis Karin Johansson, Eva Sæther och Lars Härstedt Salmonson. 

Följande huvudfrågor har identifierats:
1. Maktmissbruk i högre musikutbildning,
2. Maktfrågors relevans för pedagogik och undervisning,
3. Maktförhållandens roll i och inverkan på högre musikutbildning,
4. Främjande av god kommunikation mellan alla aktörer inom högre musikutbildning.

Medverkande institutioner är:
1. Royal Irish Academy of Music, Dublin, Ireland (applicant)
2. Popakademie Baden-Württemberg Mannheim, Germany
3. University of Music and Performing Arts Graz, Austria
4. Association of European Conservatoires (project manager)
5. Musikene San Sebastian, Spain
6. Saint Louis College of Music, Italy
7. Academy of Music Zagreb, Croatia
8. Kharkiv National University of Arts, Ukraine
9. Academy of Music Krakow, Poland
10. Malmö Academy of Music, Sweden

 

Läs mer om PrihMe

Det övergripande syftet med detta komparativa projekt, lett av Eva Georgii-Hemming vid Örebro universitet, är att undersöka hur processer av akademisering påverkar musikerutbildningar i Europa. 

Projektdeltagare
Eva Georgii-Hemming, Örebro universitet (projektledare)
Elin Angelo, Norwegian University of Science and Technology
Stefan Gies, Dresden University of Music/Association Européenne des Conservatoires, Académies et Musikhochschulen (AEC)
Karin Johansson, Lunds universitet
Christian Rolle, University of Cologne,
Øivind Varkøy, Norwegian Academy of Music, Oslo

Internationell referensgrupp
Professor Henk Borgdorff, Leiden University, the Netherlands
Professor Helena Gaunt, Guildhall School of Music & Drama, United KingdomVice-principal Martin Prchal, The Royal Conservatoire,  the Netherlands

Läs mer om DAPHME

Forskningsresultat

Våra forskningsresultat finns i formaten:

  • Print (doktorsavhandlingar, examensarbeten, böcker, kapitel i böcker, artiklar i vetenskapliga tidskrifter)
  • Komponerade partitur (handskrivna, datorassisterade, utforskningar i musiknotation inklusive flerdimensionella och / eller grafiska symboler)
  • Offentliga presentationer (konserter - komponerade och improviserade, föreläsningar, workshops, performance)
  • Akustisk ekologi (ljudkonst, konst, ljudpromenader etc.)
  • Audiovisuellt (film, video, net-art, inspelad dokumentation av liveframträdande)
  • Extra-sensorisk (arbete som finns i etern - yogisk, meditativ, Qi i exceptionell praxis, utföringsform)
  • Virtuell miljö (net-art, 3D interaktiv, spelmiljöer

All forskningsoutput finns även samlad i Lunds universitets Forskningsportal

Kontakt

Eva Sæther
Professor och ämnesansvarig forskarutbildning musikpedagogik
E-post: eva [dot] saether [at] mhm [dot] lu [dot] se

Michael Edgerton
Professor och ämnesansvarig konstnärlig forskarutbildning i musik
E-post: michael [dot] edgerton [at] mhm [dot] lu [dot] se