Forskning i musikpedagogik

Undervisning med hjälp av digitala verktyg är ett område som betonas i grund- och gymnasieskolans styrdokument. Lärare på estetiska programmet har identifierat att det finns stora möjligheter och utmaningar i att undervisa i och arbeta med elever som har datorn som instrument, det vill säga EDI (elektroniskt digitalt instrument). 

Detta projekt är en förlängning av projektet ”Den digitala eleven – utmaningar och möjligheter med datorn som instrument i musikundervisningen”. Det tidigare projektet har väckt flera spännande frågor gällande kollegialt lärande, sambedömning, betygs- och kvalitetskriterier. Hos respektive skola har det uttryckts en önskan om och ett behov av att involvera flera lärare för att skapa samsyn och delaktighet kring den digitaliserande gymnasieskolan med fokus på EDI. Det förlängda projektet har ett dubbelt syfte:

1. att generera kunnande om vad undervisning om och i EDI innebär för lärare och elever vid estetiska programmet samt lärare och studenter vid lärarutbildning i musik med särskilt fokus på kollegialt lärande, sambedömning, betygs- och kvalitetskriterier, samt
2. att i utvidgad form utveckla och samla erfarenheter av en modell för praktiknära forskning där lärares frågor lyfts via huvudmännens stödstruktur för vetenskaplighet i skolan till ett fullskaligt forskningsprojekt där universitetsforskare samarbetar med lärare i gymnasieskola, lärare och lärarstudenter i lärarutbildning i att utveckla vetenskapligt kunnande. 

Projektet är relevant både utifrån ett professions- och forskningsperspektiv eftersom det finns relativt få undersökningar och lite kunnande om EDI som en del av undervisning. Studiens design har initialt byggt på Educational Design Research, vilket här har inneburit att undervisningen och dess utfall har undersökts och analyserats genom ett antal iterativa cykler. Interventioner i klassrum har kombinerats med regelbundna möten där forskare och lärare i skola och lärarutbildning mötts för analys av undervisning, metodiska diskussioner samt bearbetning av relevant forskningslitteratur. 

I det här projektet kommer studiens design att bygga på fokusgruppsintervjuer, observationer och vloggböcker. Projektet har redan genererat en begynnande vetenskaplig förståelse av vad EDI innebär i det aktuella sammanhanget och har bidragit till utvecklingen av konkreta undervisningsmodeller grundade i forskning och beprövad erfarenhet med relevans för skolväsendet, lärarutbildningen och forskarsamhället. Projektet har väckt stort intresse både nationellt och internationellt. 

• Kontaktperson: Anna Houmann

Studiet av improvisatoriska handlingar och de typer av kognition som är verksamma i sådana handlingar kan ge värdefulla bidrag till vår allmänna förståelse av det mänskliga sinnet och mänskligt handlande.

En improvisatorisk hållning kan sägas vara central för allt mänskligt handlande, inte minst för muntlig konversation. Detta projekt bygger på tanken att den musikaliska improvisationens komplexitet kan göra denna specifika aktivitet till en lämplig lins genom vilken frågor av stor allmän betydelse för den kognitiva forskningen kan utforskas och tolkas.

• Kontaktperson: Sven Bjerstedt

Adriana Di Lorenzo Tillborg är postdoktor och universitetsadjunkt vid Musikhögskolan i Malmö.  

Hon undervisar i ämneslärarutbildningen, kulturskolepedagogutbildningen och KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) på följande kurser/ämnen: 

• Att utveckla kulturskolan
• Att utveckla skolan
• Forskning i skolans vardag
• Forskningens kreativa genvägar
• Inkluderande och specialpedagogiska perspektiv i kulturskolan
• Kulturskolan som idé och praktik I och II
• Självständigt arbete I och II
• Specialpedagogik
• Ämnesdidaktik 

Hennes pågående postdoktorprojekt är ett praktiknära forskningsprojekt i samarbete med Musikskolan i Osby kommun. Forskningsprojektet syftar till att bidra till kunskap om elevinflytande och delaktighet i Sveriges kulturskolor. Ett vidare syfte är att bidra till att utveckla metodologi för praktiknära forskning. 

Musikskolan i Osby har under de senaste åren startat en terminskurs som heter KulturCrew för att arbeta med elevinflytande och delaktighet i musikskolan. KulturCrew är en nordisk modell med verktyg för att unga ska kunna vara delaktiga och/eller ansvariga för kulturevenemang. Målet är att öka unga människors inflytande och delaktighet i beslut gällande kulturlivet genom att de lär sig och praktiserar värdskap, marknadsföring, scenteknik, planering, team och delaktighet. KulturCrew vill också bidra till att barnkonventionens grundprinciper med fokus på kultur och ung delaktighet uppfylls.  

Fallet med KulturCrew vid Musikskolan i Osby har beforskats under 2022 och 2023 genom samarbete mellan Adriana Di Lorenzo Tillborg och de två kursledarna Åsa Klinthagen Andersson och Afsanéh Larsson. Åsa var under perioden också verksam som musikskolechef. Med inspiration i aktionsforskning har de tillsammans utvecklat en metodologi med metoder som stimulerade till delaktighet, samarbete, kritiskt tänkande och reflektion i demokratiska processer. De har testat olika metoder, exempelvis Photo Voice, en metod inspirerad av Freire’s kritiska teori samt feministiska teorier, och som representerar ett maktskifte eftersom elevernas röster kan höras genom foton. En annan metod som de testade var veckomöten med kursledare, vilka bidrog till cykler av handling och reflektion. 

• Kontaktperson: Adriana Di Lorenzo Tillborg

En röd tråd i Markus Tullbergs forskningsgärning är intresset för kroppsligt-kognitiva dimensioner av musicerande och musikaliskt lärande. Ett särskilt fokus ligger på interaktionen och relationen mellan musiker och musikinstrument. Svaren på de frågor som ryms inom denna tematik är svårfångade: Vad innebär det att lära sig spela ett instrument? Hur utvecklar vi koordinationen av våra rörelser, från de första prövande stegen till fullfjädrad virtuositet? Kan man verkligen säga att instrumentet blir en förlängning av kroppen och vad innebär i så fall det? Dessa stora frågor kan brytas ner i mindre och göras undersökningsbara. Genom praktiknära, empirisk forskning och med begreppet affordances som central punkt öppnar sig metodologiska och teoretiska vägar framåt för en djupare förståelse för detta komplex av frågor. 

Tullbergs första publikation på området var en licentiatavhandling (Tullberg, 2018) som följdes av en doktorsavhandling (Tullberg, 2021). I sitt avhandlingsprojekt bildar traversflöjten ”case” i en intervjustudie och i en praktikbaserad studie tillsammans med fem andra flöjtister. Den drivande frågan är vilken roll musikinstrumentet har i musicerande och musikaliskt lärande. Projektet ledde även Tullberg in på ekologisk psykologi och kroppslig och situerad kognition (4E cognition). Det teoretiska intresset mynnade ut i en konceptuell artikel rörande begreppet affordances och musikinstrumentstudier (Tullberg, 2022).  

• Kontaktperson: Markus Tullberg

ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom praktiknära skolforskning i samverkan syftar verksamheten till att etablera hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola. Målet är att ta fram en infrastruktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller för att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan. När teori och praktik vävs tätare ihop stärks även lärarutbildningen – dels genom en mer relevant kunskapsbas och dels genom ökade möjligheter för studenter att vara del av skolans forsknings- och utvecklingsmiljöer.

Läs mer om ULF

• Kontaktperson: Anna Houmann

Projektet Power Relations in Higher Music Education (PrihME), var ett treårigt projekt som startade hösten 2020 med finansiering av EU-programmet Erasmus+. Tio europeiska institutioner för högre musikutbildning ingick i projektet där man arbetade med metoden Citizen’s Assembly kring följande huvudfrågor:

• Maktmissbruk i högre musikutbildning
• Maktfrågors relevans för pedagogik och undervisning
• Maktförhållandens roll i och inverkan på högre musikutbildning
• Främjande av god kommunikation mellan alla aktörer inom högre musikutbildning

• Kontaktpersoner: Eva Saether och Sara Wilén

Med ett anslag på 1,5 miljoner euro finansierar Europeiska unionen projektet TEAM - Teacher Education Academy for Music. Future-Making, Mobility and Networking in Europe inom ramen för programmet Erasmus+ Teacher Academies. 

TEAM är ett paneuropeiskt forsknings- och utvecklingsnätverk som samarbetar nära med European Association for Music in School (EAS). Det syftar till att omforma europeiska musiklärarutbildningar och skolmusikutbildningar i enlighet med de nuvarande behoven av musiklärarprofessionalisering, digitalisering, interkulturellt lärande, framtida livskraft, hållbarhet och social koherens. TEAM planerar att uppnå detta genom att utveckla evidensbaserade och framtidsskapande OERer (Open Educational Resources) för musikutbildning och genom att stärka rörligheten för musiklärarutbildningarna med särskilt fokus på högkvalitativ skolpraktik utomlands med interkulturellt mentorskap.

Kartläggningar av musiklärarutbildning och skolmusikutbildning kommer att erbjuda bevis och underlätta ytterligare samarbete i framtiden. TEAMs Learning Outcomes kommer att sammanfatta kunskapen från alla TEAM-resultat och utveckla detta till ett användbart läroplanspolicydokument för att förespråka hög kvalitet på musiklärarutbildning och skolmusikutbildning i europeiska länder. TEAM har ett brett tillvägagångssätt på olika punkter för att ta itu med de aktuella problemen inom musikämnet i Europa och för att skapa en förändringsdynamik. Det kommer att främja ett nätverk för musikutbildning i Europa på lång sikt. En nära relation med europeiska musikföreningar från första början garanterar att TEAM kan fortsätta ha effekt även efter att projektet avslutats. Projektet koordineras av University of Potsdam.

• Kontaktperson: Anna Houmann

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka utmaningar och spänningsfält inom gruppundervisning på de klassiska orkesterinstrumenten. Forskningen är eftersatt på området som undersöker förhållandet mellan musikalisk färdighetsutveckling och inkludering när lärare undervisar flera elever samtidigt. Den första artikeln i sammanläggningsavhandlingen utforskar hur svenska instrumentallärare från den klassiska orkesterinstrumentstraditionen diskuterar gruppundervisning, en typ av undervisning som blir allt vanligare och föreslås vara den nya normen för instrumental undervisning på den offentligt finansierade kulturskolan. Av den anledningen är det viktigt att röster från verksamheten som berörs får komma till tals genom en praktiknära forskningsansats.

Samverkan mellan akademi och praktiken, i det här fallet kulturskolan, innebär att forskningsoutputen förhoppningsvis blir mer relevant för lärarna. Kommande studier inom projektet är tänkta att genomföras med stimulated recall-metod, det vill säga att forskare och lärare gemensamt tittar på och diskuterar videoupptagning av en genomförd lektion. Lärarens reflektioner, tankar och beslut i olika situationer (som läraren själv finner viktiga att diskutera) ska följas upp med samtal kring planering av nästa lektion, som också innebär gemensam reflektion kring den sedermera genomförda lektionen.

Kontaktperson: Ida Knutsson

Johanna Antonsson är doktorand i musikpedagogik med särskilt fokus på bedömning och betygsättning i grundskolans musikundervisning.  

Hennes forskningsintressen rör kvalitetsaspekter inom musikutbildning, musiklärares ideala praktik och läroplaner i musikämnet. Johanna utbildades vid Musikhögskolan i Malmö och tog musiklärarexamen 2011. Under de följande åren arbetade hon som musiklärare i grundskolan där intresset för bedömning, betygsättning och kursplaner väcktes.  

I Johannas forskningsprojekt undersöks hur musiklärare navigerar och förhandlar mellan de egna idealen för bedömning och betygsättning i sitt ämne i relation till styrdokument och andra yttre krav som ställs på professionen. 

Johanna undervisar på musiklärarutbildningen i kursen Bedömning och betygsättning, handleder studenter i skrivande av deras första självständiga arbeten och är besökande lärare under musiklärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning i grundskola och gymnasium. 

• Kontaktperson: Johanna Antonsson

Den svenska skolan präglas idag av mångfald. Många barn med varierande bakgrund ryms i klassrummen. Migrationen utgör både en utmaning och en tillgång för de musiklärare som ska möta dessa barn. Det är skolans uppgift att bemöta varje elev i sin unika personlighet och därigenom skapa förutsättningar för hen att kunna delta i samhället. Min avhandling undersöker därför möjliga kopplingar mellan elevernas lärande i musiklektioner på grundskolan och samhälleligt engagemang. Syftet är att utgöra ett kunskapsbidrag i den musikpedagogiska verksamheten genom att bygga broar mellan teori och praktik. Avhandlingen ingår i Lunds universitetets Forskarskola Agenda 2030 och vill även forma ett bidrag till utvecklingen av social hållbarhet i Sverige.

• Kontaktperson: Lina Van Dooren

Detta projekt som ska leda fram till en avhandling med inriktning på flerstämmig sång. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka och beskriva den flerstämmiga sångens funktion och utveckling över tid i musikundervisningen i grundskolans årskurser 5–9 i Sverige. 

I projektet planeras tre delstudier som ska resultera i tre artiklar med olika teman. Den första delstudien baseras på intervjuer med musiklärare, den andra delstudien är en historisk studie om synsätt på flerstämmig sång och den tredje fokuseras på sångröstens utvecklingen hos ungdomar. Disputationen beräknas äga rum vintern 2028–2029. 

Kontaktperson: Lena Ekman Frisk

Hannes Wikström är doktorand i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet, med start hösten 2024. Han är sedan tidigare utbildad musiker vid Musikhögskolan, Örebro Universitet, samt legitimerad musiklärare för grund- och gymnasieskolan, via en pedagogisk påbyggnadsutbildning (KPU) vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. 

Vid sidan av sina doktorandstudier verkar Hannes som pedagog i Kulturskolan på deltid, samt som gitarrist och musikskapare.

Wikströms praktiknära forskningsprojekt syftar till att studera undervisning och lärande i Kulturskolans regi mot bakgrund av progressiv utbildningsteori och metodik. Specifikt riktas intresset mot projektbaserat lärande (PBL), där elever lär och utvecklas genom aktivt och utforskande deltagande i ”skarpa projekt” med anknytning till ”den riktiga världen”, bortom skolans ramar. Inom Kulturskolan kan ett sådant lärande ta sig uttryck i exempelvis; konsertprojekt i offentlig miljö, vernissager och tvärkonstnärliga temaföreställningar (etcetera). 

Förhoppningen är att forskningen ska bidra med ökad kunskap om hur Kulturskolans undervisningspraktik kan förstås och beskrivas, samt perspektiv på hur den kan tänkas utvecklas. Studiens praktiknära metodik syftar vidare till att minska avståndet mellan musikpedagogisk teori och vardagspraktik samt stärka den beforskade praktiken utifrån ledorden: ”win-win för Kulturskola och akademi”. 

Kontaktperson: Hannes Wikström

Sven Midgren är utbildad musiker och musiklärare med examen vid Musikhögskolan i Malmö som instrumental- och ensemblelärare och en master i nordisk folkmusik vid KMH i Stockholm. Sedan hösten 2024 är han verksam som doktorand på Musikhögskolan i Malmö, med ett projekt som undersöker relationen mellan folkmusikpedagogik och kulturskolepraktik.

Projektet inriktar sig dels på att identifiera och beskriva hur folkmusikpedagogiken ser ut och har utvecklats i Sverige sedan folkmusikvågen, dels på att undersöka kontaktytan mellan kulturskolan och folkmusikvärlden ur både lärare och elevers perspektiv.

Kontaktperson: Sven Midgren