Undervisning med hjälp av digitala verktyg är ett område som betonas i grund- och gymnasieskolans styrdokument. Lärare på estetiska programmet har identifierat att det finns stora möjligheter och utmaningar i att undervisa i och arbeta med elever som har datorn som instrument, det vill säga EDI (elektroniskt digitalt instrument). 

Detta projekt är en förlängning av projektet ”Den digitala eleven – utmaningar och möjligheter med datorn som instrument i musikundervisningen”. Det tidigare projektet har väckt flera spännande frågor gällande kollegialt lärande, sambedömning, betygs- och kvalitetskriterier. Hos respektive skola har det uttryckts en önskan om och ett behov av att involvera flera lärare för att skapa samsyn och delaktighet kring den digitaliserande gymnasieskolan med fokus på EDI. Det förlängda projektet har ett dubbelt syfte:

1. att generera kunnande om vad undervisning om och i EDI innebär för lärare och elever vid estetiska programmet samt lärare och studenter vid lärarutbildning i musik med särskilt fokus på kollegialt lärande, sambedömning, betygs- och kvalitetskriterier, samt
2. att i utvidgad form utveckla och samla erfarenheter av en modell för praktiknära forskning där lärares frågor lyfts via huvudmännens stödstruktur för vetenskaplighet i skolan till ett fullskaligt forskningsprojekt där universitetsforskare samarbetar med lärare i gymnasieskola, lärare och lärarstudenter i lärarutbildning i att utveckla vetenskapligt kunnande. 

Projektet är relevant både utifrån ett professions- och forskningsperspektiv eftersom det finns relativt få undersökningar och lite kunnande om EDI som en del av undervisning. Studiens design har initialt byggt på Educational Design Research, vilket här har inneburit att undervisningen och dess utfall har undersökts och analyserats genom ett antal iterativa cykler. Interventioner i klassrum har kombinerats med regelbundna möten där forskare och lärare i skola och lärarutbildning mötts för analys av undervisning, metodiska diskussioner samt bearbetning av relevant forskningslitteratur. 

I det här projektet kommer studiens design att bygga på fokusgruppsintervjuer, observationer och vloggböcker. Projektet har redan genererat en begynnande vetenskaplig förståelse av vad EDI innebär i det aktuella sammanhanget och har bidragit till utvecklingen av konkreta undervisningsmodeller grundade i forskning och beprövad erfarenhet med relevans för skolväsendet, lärarutbildningen och forskarsamhället. Projektet har väckt stort intresse både nationellt och internationellt. 

• Projekttid: 2023-08-01 – 2024-12-31
• Kontaktperson: Anna Houmann

Studiet av improvisatoriska handlingar och de typer av kognition som är verksamma i sådana handlingar kan ge värdefulla bidrag till vår allmänna förståelse av det mänskliga sinnet och mänskligt handlande.

En improvisatorisk hållning kan sägas vara central för allt mänskligt handlande, inte minst för muntlig konversation. Detta projekt bygger på tanken att den musikaliska improvisationens komplexitet kan göra denna specifika aktivitet till en lämplig lins genom vilken frågor av stor allmän betydelse för den kognitiva forskningen kan utforskas och tolkas.

• Kontaktperson: Sven Bjerstedt

• Projekttid: 2021-08-01—2023-12-31
• Kontaktperson: Adriana Di Lorenzo Tillborg

• Projekttid: 2021-08-01—2023-12-31
• Kontaktperson: Markus Tullberg

Regeringsuppdraget ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell försöksverksamhet mellan 2017–2021 som förlängdes till 2024 för att därefter bli en permanent verksamhet.

Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Målet är att ta fram en infrastruktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skolhuvudmän, för att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan. När teori och praktik vävs tätare ihop stärks även lärarutbildningen – dels genom en mer relevant kunskapsbas och dels genom ökade möjligheter för studenter att vara del av skolans forsknings- och utvecklingsmiljöer.

Läs mer om ULF

• Kontaktperson: Anna Houmann

Projektet Power Relations in Higher Music Education (PrihME), var ett treårigt AEC-projekt som startade hösten 2020 med finansiering av EU-programmet Erasmus+. Tio europeiska institutioner för högre musikutbildning ingick i projektet där man arbetade med metoden Citizen’s Assembly kring följande huvudfrågor:

• Maktmissbruk i högre musikutbildning
• Maktfrågors relevans för pedagogik och undervisning
• Maktförhållandens roll i och inverkan på högre musikutbildning
• Främjande av god kommunikation mellan alla aktörer inom högre musikutbildning

• Projekttid: 2021-08-01—2023-06-30
• Kontaktpersoner: Eva Saether och Sara Wilén

Med ett anslag på 1,5 miljoner euro finansierar Europeiska unionen projektet TEAM - Teacher Education Academy for Music. Future-Making, Mobility and Networking in Europe inom ramen för programmet Erasmus+ Teacher Academies. 

TEAM är ett paneuropeiskt forsknings- och utvecklingsnätverk som samarbetar nära med European Association for Music in School (EAS). Det syftar till att omforma europeiska musiklärarutbildningar och skolmusikutbildningar i enlighet med de nuvarande behoven av musiklärarprofessionalisering, digitalisering, interkulturellt lärande, framtida livskraft, hållbarhet och social koherens. TEAM planerar att uppnå detta genom att utveckla evidensbaserade och framtidsskapande OERer (Open Educational Resources) för musikutbildning och genom att stärka rörligheten för musiklärarutbildningarna med särskilt fokus på högkvalitativ skolpraktik utomlands med interkulturellt mentorskap.

Kartläggningar av musiklärarutbildning och skolmusikutbildning kommer att erbjuda bevis och underlätta ytterligare samarbete i framtiden. TEAMs Learning Outcomes kommer att sammanfatta kunskapen från alla TEAM-resultat och utveckla detta till ett användbart läroplanspolicydokument för att förespråka hög kvalitet på musiklärarutbildning och skolmusikutbildning i europeiska länder. TEAM har ett brett tillvägagångssätt på olika punkter för att ta itu med de aktuella problemen inom musikämnet i Europa och för att skapa en förändringsdynamik. Det kommer att främja ett nätverk för musikutbildning i Europa på lång sikt. En nära relation med europeiska musikföreningar från första början garanterar att TEAM kan fortsätta ha effekt även efter att projektet avslutats. Projektet koordineras av University of Potsdam.

• Projekttid: 2025-06-01 – 2026-05-31
• Kontaktperson: Anna Houmann

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka utmaningar och spänningsfält inom gruppundervisning på de klassiska orkesterinstrumenten. Forskningen är eftersatt på området som undersöker förhållandet mellan musikalisk färdighetsutveckling och inkludering när lärare undervisar flera elever samtidigt. Den första artikeln i sammanläggningsavhandlingen utforskar hur svenska instrumentallärare från den klassiska orkesterinstrumentstraditionen diskuterar gruppundervisning, en typ av undervisning som blir allt vanligare och föreslås vara den nya normen för instrumental undervisning på den offentligt finansierade kulturskolan. Av den anledningen är det viktigt att röster från verksamheten som berörs får komma till tals genom en praktiknära forskningsansats.

Samverkan mellan akademi och praktiken, i det här fallet kulturskolan, innebär att forskningsoutputen förhoppningsvis blir mer relevant för lärarna. Kommande studier inom projektet är tänkta att genomföras med stimulated recall-metod, det vill säga att forskare och lärare gemensamt tittar på och diskuterar videoupptagning av en genomförd lektion. Lärarens reflektioner, tankar och beslut i olika situationer (som läraren själv finner viktiga att diskutera) ska följas upp med samtal kring planering av nästa lektion, som också innebär gemensam reflektion kring den sedermera genomförda lektionen.

Kontaktperson: Ida Knutsson

Kontaktperson: Johanna Antonsson

Kontaktperson: Lina Van Dooren

Kontaktperson: Lena Ekman Frisk