Francisca Skoogh har en lång erfarenhet som konsertpianist och har framträtt på stora scener runt om i världen. Men hon har själv fått tampas med prestationsångest. Hur fantastiskt det än känns att spela på en konsert, spela för agenter, försöka vinna i tävlingar är det samtidigt en svår konst att syssla med musik på den nivån, menar hon.

- Allt händer i stunden och man blir även bedömd i stunden. Det finns ingen retake.

Lära sig vara beredd

Miljön inom den klassiska musikvärlden kan vara hård, kall och hierarkisk. Perfektion är ett måste och det finns inte plats för skavanker i en värld av strikta regler och givna ceremonier. Samtidigt får man inte som musiker upplevas som en robot.

Oavsett om man är solist eller en del av en ensemble – när ridån går upp känner man pressen av att leverera en perfekt tolkning av musikstycket inför en förväntansfull publik. En publik som man inte har någon kontakt med, en situation som neuropsykologisk forskning har visat kan ge motoriska svårigheter.

- Musik är glädje. Men sannolikheten är hög att man någon gång känner av scenskräck, men om vi vet varför och lär oss verktyg att hantera det är vi mer beredda.

Francisca Skoogh har doktorerat vid Musikhögskolan i Malmö i hur emotionella processer påverkar den klassiskt skolade pianisten interpretatoriskt och vid framträdande. Hon är också utbildad psykolog och initiativtagare till kursen för musikstudenterna ”Den Framträdande Människan”. Kursen är ett samarbete med Psykologiska institutionen vid Lunds universitet och en del av verksamheten vid Performance center på Musikhögskolan.

- Jag har mer och mer insett att vi kan jobba proaktivt med musikstudenterna, så att de kan må så bra som möjligt och förstå sig bättre ur ett psykologiskt perspektiv. Då kan vi bryta onda spiraler, förklarar hon.

Olika stresspåslag

I Rosenbergssalen på Musikhögskolan möter gästföreläsaren Simon Granér, forskare med stor kunskap inom idrottspsykologi, musikstudenterna och fångar deras uppmärksamhet med tankar kring hur stress och press påverkar hjärnan, neuroner och även dina muskler. I grunden är våra känslor subjektiva tolkningar på kroppsliga tillstånd, menar han.

- Mina negativa tankar identifierar mig inte som människa. Mina reaktioner har såväl en biologisk eller kulturell förklaring, säger Simon Granér.

Det finns olika typer av stresspåslag som vi kan utsättas för och vi kan reagera
på olika sätt med att slå tillbaka, fly eller frysa till. Som musiker behöver man lyssna på sin kropp och vara uppmärksam på signalerna den sänder.

- Lär dig att bli vän med dina känslor och utveckla strategier som kan hjälpa dig när du reagerar kraftigt. Ta kontroll över fjärilarna i din mage och låt dem flyga i formationer, säger Simon.

Det bästa sättet att lära sig är att misslyckas, förmedlar han till studenterna och betonar även vikten av att leka för att frigöra kreativitet.

Begär inte för mycket av dig själv - vi är inte maskiner

- Även om publiken sitter trollbunden är det lätt att identifiera den enda person i publiken som tittar i sin telefon, hostar eller ser sur ut och som stör dig negativt. Det kan knäcka ditt scenframträdande.

Simon Granér menar att det under stress finns risk för att man förlorar sin kreativitet och går tillbaka till tryggheten och blir konservativ – ”så här har jag alltid gjort och då backar jag tillbaka till det utgångsläget”.

-  Försök hitta lösningar även om det är svårt att vara ung i hierarkiska miljöer. Begär inte för mycket av dig själv - vi är inte maskiner.

Fredrik Hagerberg, blivande operasångare, är en av studenter som deltar i kursen.

- Det här är jätteviktig kunskap som jag har nytta av i min framtid som yrkesmusiker. Jag ska etablera mig i en tuff miljö där gigekonomi utan fast anställning råder. Jag behöver lära mig mer om hur jag hanterar stress och stärker mitt självförtroende.

Att förändra situationen – inte individen

En musikkarriär är både spännande och meningsfull, men den är även fylld av utmaningar som inte alltid är lätta att hantera. Prestationsångest är inget som är direkt kopplat till ålder eller speciella tillfällen utan kan dyka upp när som helst under karriären. Det gäller många toppresterande yrken som elitidrottare, poliser, kirurger eller brandmän. Om man lär sig mer om sig själv kan man lättare leverera, även under press.

Francisca Skoogh vet hur ensam man kan känna sig, hur man famlar efter lösningar och att man tycker att man inte duger.

- Men vi tillsammans kan lösa detta om vi pratar om det, särskilt om man ger studenter förutsättningar att mötas så här i grupp. Då är vi inte ensamma. Med djupare kunskap om prestationsångest kan vi hjälpa oss själva eller en kollega. Det finns många beröringspunkter till andra vi möter i livet.

Läs mer om Performance Center och kursen Den framträdanden människan