Pedagogen heter Per-Linus ”Puppe” Westberg och studerade inom kulturskolepedagogutbildningen, som startade hösten 2019.
Lars Andersson, utbildningschef på Ämneslärarutbildningen vid Musikhögskolan, berättar om den nya utbildningssatsningen.
– Det är väldigt spännande att möta utmaningen med den digitala musikundervisningen inom grund- och gymnasieskolor, kulturskolor och folkhögskolor. Det växer fram ett behov inom dessa skolformer, där elever i större utsträckning använder andra verktyg, t ex datorn, för att skapa musik. Vi kommer nu att gå vidare med att erbjuda nya utbildningsplatser med EDI som huvudinstrument i vårt ämneslärarprogram med start hösten 2021.
Mattias Frisk, som är universitetslektor i trummor och ensemble med didaktisk inriktning vid Musikhögskolan undervisar Puppe i ämnesmetodik. Mattias poängterar hur viktigt det är med det nya begreppet EDI.
– Tidigare har man använt termen ”datorn som huvudinstrument”, vilket dock varit olyckligt ur flera perspektiv. Man förleds då lätt att tro att det är ett bakgrundskomp som är förinspelat. EDI är ett mer rättvisande begrepp, eftersom det finns ett viktigt livemoment, där musik skapas i stunden. Musikern spelar på klaviaturer och midi-controller och ändrar och skruvar det förinspelade i realtid.
– Det är ju sammankopplingen av de olika delarna, som är själva instrumentet. Vi skapar musik i stunden och vi skriver låtar hela tiden. Skapandet hamnar i fokus och resultatet blir ett fullständigt unikt musikskapande, fortsätter Mattias.
– Om man ska vara noggrann i det här med EDI kan man säga att Musikhögskolan i Malmö har ett långt förflutet inom området elektroniska digitala instrument och vi har många studenter, som sedan 15 år tillbaka, arbetar med EDI som huvudinstrument och med låtskrivande ute i skolväsendet. Det är med stolthet vi kan säga att våra f d studenter nu är framträdande lärare ute i verksamheter, som ligger i absoluta frontlinjen inom EDI, konstaterar Mattias.
Puppe, som nu går sista terminen på kulturskolepedagogutbildningen, berättar om sin verksamhetsförlagda del av utbildningen.
– Jag har haft min praktik på en gymnasieskola och en kulturskola och fått uppleva hur olika de tekniska förutsättningarna på olika skolor kan vara. På den ena skolan fanns det hur mycket digitala verktyg som helst. Av skolan fick eleverna var sin dator och push-platta, som de kunde jobba med hemma. Dessa elever hade således väldigt bra förutsättningar för att skapa musik. På den andra skolan fanns endast MIDI-klaviatur och en dator och eleverna som gick där hade ipads, som de hade med sig hemifrån. Det fanns helt enkelt färre möjligheter att bedriva undervisning, vilket ledde till att uppfinningsrikedomen för mig som lärare istället fick bli större.
– Detta är något som man bara måste förhålla sig till och se det som en stor utmaning, fortsätter Puppe. Jag har jobbat efter ledorden undersökande och nyfikenhet för att få undervisningen att fungera optimalt. Först måste man utreda både vad skolan har för verktyg i form av hårdvara och mjukvara men också vad eleverna har tillgång till hemma, eftersom det är helt avgörande för elevens möjligheter till eget övande mellan lektionerna.
Mattias Frisk, som varit med Puppe ute på skolorna, fyller i:
– Vi fick brottas med olika hård- och mjukvaror som skulle fungera tillsammans. Vi fick vara oerhört lösningsfokuserade för att få det hela att fungera både i undervisningssituationen och för eleven i det egna övandet hemma, så att barnen kan fortsätta skapa. Som lärare måste man vara bred i sin kunskap och våga kasta sig ut i olika programvaror som man aldrig sett förut.
Puppe fortsätter:
– Fördelen med att ha EDI som huvudinstrument är att man har så många möjligheter att spela musik med hjälp av olika kontrollytor. De olika kontrollytorna kan anpassas efter utövaren på bästa sätt. Om jag har en elev, som t ex har problem med finmotoriken, kan jag använda en platta med större kontaktytor för att underlätta spelandet för just den eleven.
Möjligheten till individanpassningen gör instrumentet EDI unikt.
– Jag är mycket nöjd med utbildningen i ämnesmetodik och min lärare Mattias Frisk. Han utgår från det jag har med mig i bagaget av tidigare erfarenhet från att undervisa på kulturskola och fokuserar på hur kan vi kan utveckla de pedagogiska verktygen tillsammans. Dessutom har Mattias ett väldigt stort engagemang och passion för ämnet. En pedagog som brinner för något är för mig ett inspirerande föredöme, fortsätter Puppe.
– Det ämnesmetodiken framför allt givit mig är en större förståelse och trygghet för olika undervisningssituationer med olika förutsättningar, som jag kan hamna i. Förutsättningarna har tvingat mig att analysera hur jag kan arbeta med progression för EDI för olika åldrar. Hur mycket tekniskt kunnande ska man väva in i undervisningen i yngre åldrar och hur mycket ska man bara spela och skapa musik? Det har varit mycket diskussioner och reflektioner och att prova på i praktiken. Jag har gillat det sättet att arbeta på väldigt mycket. Mattias har varit ett mycket bra pedagogiskt stöd att luta sig mot i den processen.
Vilken EDI-utrustning använder då Puppe själv?
– Jag använder mig av en push-platta och midi-keyboard kopplat till programmet Ableton. Det fungerar bra för mig, avslutar Puppe.
